top of page
122918789_3110025895773861_7899820044809953262_o.jpg
Om oss

Jag som äger och driver Tinas Café å Sånt i Knäppingsborg sedan i september 2018 heter Tina och jag har även kultfiket Kafe’ Kuriosa i Norrköping, jag älskar goda bakverk, bakade från grunden och god "hemlagad" mat, hemtrevlig atmosfär är för mig superviktigt och att vi på Tinas förmedlar personlig och innerligt engagemang i allt vi gör.

Från början låg detta cafe i en annan lokal och hette Fika, när dessa lokaler som vi har idag blev lediga så föll vi pladask, vi såg möjligheterna att skapa något unikt och så var vi igång...vi bytte även namn på verksamheten till Tinas Cafe´å Sånt.

Caféets mysiga lokaler, den underbara atmosfären och den härliga uteserveringen inne på gården är både unik och mysig.

Från början var dessa lokaler hömagasin till familjen Swartz och deras snusverksamhet, se mer om kvarteret nedan.

Vi brinner för spännande möten med nya människor, bra service, gott fika med hembakat och lättare luncher och det anser vi att vi är duktiga på.

Hos oss på Tinas Café å Sånt kan man sätta sig ner och njuta av gott kaffebröd, nybakade bullar, matiga och nyttiga smörgåsar eller en härlig bärpaj tillsammans med en kopp nybryggt kaffe.

Galetter är vi ensamma om att servera i Norrköping och det är en glutenfri, fransk "pannkaka" som vi gör på stora gjutjärnslaggar, lägger på godsaker och viker ihop den som en solfjäder och serverar med sallad och creme fraiche.

Vi serverar även sallader, varma toast och matpajer, ett tips för lunchen kanske?

Vi lagar det mesta själva från grunden såsom röror till den bakade potatisen och goda dressingar till den fräscha salladen.

Vi har cirka 60 platser inne och 50 platser på innergården på vår trädäckade uteservering under markis när det behövs.

Från och med den 28/3 2024 så utökar vi Tinas Cafe å Sånt med Tinas Bakficka, Bakfickan ligger bredvid Tinas Cafe och öppnar upp till påsk 2024.

Varmt välkomna till oss och njut!

98039060_2669490179827437_6396882844227993600_o.jpg
106064825_2755777341198720_5076515724162
122918789_3110025895773861_7899820044809
Knäppingsborg

Under flera generationer Swartz bedrevs här en kvarnrörelse och snustillverkning. Det började med att de värmländska bröderna Petter och Olof Swartz flyttade till staden på 1750-talet.

Snustillverkningen återfanns till en början vid kvadraten Linden, men 1761 flyttades verksamheten över till egendomen Knäppingsborg, där en kvarnrörelse redan fanns. Då rörde det sig om två kvarter, det ena med namnet Knäppingsborg och det andra med namnet Nya Strömmen. Under John Swartz (1790-1853), sonson till Petter, utvidgades fabriksrörelsen. Det var då som de fastigheter som nu vetter ut mot Gamla Rådstugugatan fick sitt nuvarande utseende. I hörnhuset mot Skolgatan låg den Swartzska snusfabriken, där kända märken som Röda Lacket och Rappé togs fram. Kvarnrörelsen återfanns i den del som vetter ut mot Knäppingsborgsgatan.

Tobak odlades på flera håll i Norrköping, bland annat vid det som senare blev Nya Torget och på fälten utanför Hötorget. Vid det senare hade tobaksfabrikören Ljunglöf från Stockholm odlingar under 1840- och 50-talen. Även Swartzarna hade egna tobaksodlingar och de låg vid de vidsträckta fälten längs Söderköpingsvägen. Kraften till det Swartzska verket kom via den kanal av Strömmen som förr flöt genom kvarteren. Vattenintaget återfanns på andra sidan Järnbrogatan.

Som familjeresidens uppförde John Swartz under åren 1841-42 fastigheten vid Järnbrogatan 1, vilken vi i dag kallar det Swartzska huset. Sonen Erik Swartz (1817-1881) genomförde sedan en rad förändringar. Den berömda kanalträdgården försvann och de gamla vattenhjulen ersattes av turbiner. Samtidigt uppfördes nya fabriksbyggnader, där delar hyrdes ut till textilindustrin. Den sista stora förändringen genomfördes av Pehr Swartz (1860-1939), son till Erik, då fasaden ut mot Järnbrogatan byggdes samman med kontorsbyggnader i Nya Strömmen. Bland annat via den terrassbyggnad och det galleri vi kan se än i dag.

Snustillverkningen upphörde i början på 1930-talet. Den svenska tobaksindustrin hade för övrigt förstatligats redan på 1910-talet, då under Carl Swartz (1858-1926) som landets finansminister. Men det var det goda anseendet hos märken som Röda Lacket och Rappé som fördröjde avvecklingen. Dunket från malande kvarnstenar eller turbiner har tystnat för länge sedan. Nu hörs ljud från nya verksamheter i kvarteret.

bottom of page